Maskerad lr?

Nu har vi precis kommit hem ifrån Pingstkyrkans änglafest. Förr så klädde alla branen ut sig till änglar och gick till denna lilla tillställning, nu har dom ändrat det och gjort det till maskerad istället (stod et på inbjudan iallafall)

Så idag har jag ägnat min tid åt att måla en tigertröja till Hjalle för att spexa till det hela. Alfred ägde redan en liten söt tigerpyjamas så två små tigerungar tänkte jag ta med mig.




Men sen visdae det sig att det visst nästan bara va Hjalmar och Alfred som kom utklädda, men dom va ändå världens sötaste små tigrar.

Nerflyttade men inte inflyttade

Sådär ja då va vi på plats i Småland då, eller närmare bestämt Vrigstad. Men vi får inte tillgång till vår nya lägenhet förren 1:a december, så under tiden vi väntar på att få komma in i den så är jag typ inneboende hoss mina svärföräldrar. På gaveln av deras hus har dom en super charmig liten lägenhet som jag jusst nu bara är förälskade i. Hade den inte varit så liten så hade jag kunnat tänka mig att bo kvar här.

Men välkommen in på en liten rundvandring.


Välkommna in i värmen.

Kommer ni hit så blir ni välkommnade av en tokison!

Åt höger när man kommer in så har ni vårat lilla vardagsrum. (Det var i detta rum som jag och Algot första gången höll handen, men då hade familjen Hjalmarson detta rum som ett "häng" rum med TV).

Innanför vardagsrummet ligger köket!

Om du stället går åt vänster när du kommer in (går du rakt fram så hamnar du på toaletten och den ska jag visa dig om du kommer hit på riktigt) så hamnar du i barnens rum. Dom har nu börjat dela och klara det galant!

Därinnanför ligger "the master bedroom"!

Här myser jag men mina godingar.

Här ligger jag även och tittar på det fina albumet som är fullporoppat med: minnen, kärlek och bilder som vi fick av några av våra vänne innan vi flyttade. Saknar er massor, kom snart och hälsa på oss.

Varmt Välkommna!


Bye bye

Jaha då var det dags för att lämna den kungliga huvudstaden. Åh jag känner absolut ingenting, har inte slagit mig alls att vi ska flytta (än i allafall) trotts att hela lägenheten är ett ända stort kaos som består av massa flyttakartonger som på Söndag ska köras ner till Vrigstad.

Men jag kan berätta att det inte är jätte lätt att packa ner en lägenhet med två små barn, eller framförallt inte med en tvååring som gärna packar upp det som mamma precis har packat ner! Sen har jag fått leta skruvar i hela lägenheten då Hjalmar lärde sig att använda skruvdragaren och numera vill använda den på varje skruv han ser (GRRRRRR man kan bli galen för mindre).


Men igår så fick vi ett trevligt avbrott ifrån kaoset. Trodde vi var hembjudna till Hanna och Billy på en liten mysig hängkväll bara. Å inte ont anande så stiger vi in i lägenheten och blir rätt så chockade då ett gäng av våra bästa vänner hoppar fram och skrämmer skiten ur oss genom att skrika (ÖVERASKNING) och tjoa . Men den som blev mest chockad var nog Hjalmar som grät hysteriskt. Fast jag tyckte det var urtrevligt, ja vem har inte önskat sig ett stort överaskningskalas nån gång? Tusen tack goa vänner åååååååå vad vi kommer sakna er!

Tatto

Ja!!! Nu äntligen så fick jag till det. Idag så gick en liten minidröm i uppfyllelse. Jag har nämligen skaffat mig min allra första tatuering. Har varit såååå rädd och närvös på tanken att små små nålar som om och om igen skulle punktera min gyllenbruna rygg, men faktiskt trots min låga smärttröskel tycker jag knappt att det gjorde ont (sved bara lite ibland).

Men oj lilla jag liksom, fy så bortkommen jag först kände mig när jag kom in i lokalen. Kände först inte att jag riktigt hörde hemma där mellan alla tavlor av döskallar och pinuppor (skulle egentligen haft med mig Emma som är rätt van vid sånt här men hon dubbelbokade sig denna dag kom hon på) . Aja jag skulle ju bara få ett kostnadsförslag och boka tid. Åh Jippy killen som tog emot mig hade såklart tid just då, så det var bara att tuta och köra vill ju liksom få det gjort. Så utan något moralikst stöd så kliver jag in och sätter mig på en ledig bänk å såklart så sitter det ju bara sådana runt omkring mig som har massa tatueringar, en som precis höll på att tatuera in massa garvar och döskallar på hela ryggen, blev verkligen super inspirerad till att göra detsamma (nej mamma det va ett skämt andas lungt). Men så kom han med skissen åh alla frågor vart ska den sitta? Hur stor? Åh noggrant till tusen, små förändringar upp och ner som jag verkligen inte med mitt mänskliga öga kunde uppfatta.

Så var det dags skissen i lagom storlek och på plats mellan skuldrorna. Nu börjar det dukas upp med nålar och bläck mm (hjäääälp smärta är det ända jag kan tänka när jag ser "pistolen" han håller i). Det lilla ljudet av nålarna som rör sig rytmiskt i den lilla "pistolen" i tatuerarens hand skrämmer mig ännu mer (nu gäller det bit ihop INGA tårar nu). Men oj gör det inte ondare än så utbrister jag när han börjar "masera" min rygg. Ne värre än så här blir det inte svarar han mig (hör en viss fnissning i hans röst) och en kvart senare har jag denna fantastiskt fina kreation på min rygg! Tack TEDS TATTOO, super fint jobb å jag är super nöjd!



Nu blir även min man glad. Dealen var att jag fick en tatuering och Algot fick köpa vapenskåp.

Babymassage

Denna vecka så var det tyvär sista gången på babymassagen. Supermysigt att träffas i grupp med andra mammor som precis har fött sitt andra eller tredje barn, tyst lugn musik och få gå en kurs i hur man bäst knådar på sitt lilla mästerverk. Fyra veckor i rad har jag och Emma varit där med Alfred och Enya, å lite trist är det att det nu är över =(.





Men veckan tog ju inte slut där. Idag så har vi varit på öppnaförskolan igen (som vanligt). Fast nu så var Hjalmars stora idol JONAH där.



Ida och Anders

Å så i Lördags var det dags för min kära Ida att gifta sig med sin Anders. Åh vilket finnt bröllop det blev grät mig genom den fina vigslen och skrattade mig genom festen (det är vell så det ska vara). Ida och jag har varit klasskompisar i 10 år, vart jobbarkompisar på tre olika ställen och bästisar i massa år. Saknar dig Ida tack till er båda för i Lördags önskar er all lycka till.




Men så passade vi på att vara lite i Vrigstad nu när vi ändå skulle ner. Så lägenhet är fixad, Algot har troligtvis fått jobb och vi har fått lägenheten uthyrd och kommer flytta redan första November.


Och min "skogstokiga" mamma har nog slått rekord i svamp plockande denna höst och verkligen fyllt alla hennes frysar. Vänligt nog så fick vi massa svamp och ikväll när barnen sover ska jag avnjuta en höstig kantarellsoppa i soffan jämte mannen (mums).

Familjen annorlunda

Nu börjar inspelningen av ett av mina favoritprogram "familjen annorlunda". Å jag sitter på första parket, det är nämligen mina grannar som dom följer med filmkamerer vart domän går!

(Okey det syns inte jätte väl, men bakom planket står dom med filmkamerorna för att filma ett födelsedagsfirande!)

Trygghet

Idag så kände jag mig ännu mer övertygad om att vi ha fattat rätt beslut att flytta. Tog en promenad på eftermiddagen förbi Sleipnergatan här i Märsta. Å till min förvåning så var halva (lr a en liten del iallfall) av området avspäratt. Tydligen så hade en man skottsakadats mitt på blanka dagen precis vid den gungan där Hjalmar då och då brukar gunga. Känns skönt att flytta till ett lite mer lugnare område, för inte tror jag att vi får vara med om skottlossninger mitt ute på Biskopsbo.

Ett nytt skede

Ja nu börjar rykterna sprida sig över både Vrigstad, Stockholm och världens ände. Å visst är det sant, familjen Israelsson går nu in i ett nytt skede i livet. Om sisådär 2 1/2 månad så går vi från att vara Stockholmare till att åter bli Vrigstabor.

Vi har helt enkelt känt att det är dags att flytta på oss. Vi älskar Stockholm, vår församling, vårat fantastiska ledarteam och alla våra goa vänner, men ändå har det varit något som inte har stämt sista tiden. Så efter en lååååång tid med bön och fasta så är jag, Algot och den helige Ande överens nu är det dags att flytta. Känns overkligt och spännande, trodde att vi för resten av livet skulle vara med och bygga i SOS church så nu är det bara att mentalt ställa om. Vårat hjärta har redan från början av vårat äktenskap riktat in sig på onådda folk och detta ändras inte för att vi nu byter ort.

Men trots att vi lämnar alla dessa goa och fantastiska människor nu så är vi väldigt glada och förväntansfulla för det som ligger framför oss. För er som känner min man Algot vet också att han har vuxit upp på en bondgård med mjöklkor och denna gård vill vi på sikt ta över och driva framåt. Ska bli väldigt kul att låta sina barn växa upp både på en bondgård och samtidigt få åka med ut på festivaler.

Så kära SOS och Stockholm tack tack tack för de senaste fyra åren, oförglömliga och de bästa sätt att börja sitt äktenskap på. Å Vrigstad "HERE WE COME"!

Trångt



Nu börjar det bli trångt i familjen Israelssons dubbelsäng. Inte bara får jag och Algot trängas med våra fantastsiak barn på efternatten, nu ska även den här filluren "sova" i våran säng! (Alla bidrag till sparandet av en större dubbelsäng är Välkommet!)

Valfeber

Ja är du svensk och bosatt i Sverige så tycker jag att det vore väldigt konstigt om du har missat att det är val den 19 September. Själv tog hela familjen en promenad ner till COOP i Märsta för att redan nu lägga våra röster på det bästa möjliga för Sveriges välfärd.

Detta året så är jag faktist bäst insatt i vad de olika blocken och partierna står för. Å när man sitter och tittar på olika debatter så kan jag inte hjälpas att dras med in i valfebern och blir något uprörd över vissa sätt över hur det röda blocket vill styra vårat land.

För er som inte är så insatt så vill de blåa i stort ge frihet åt folket (föräldrar vet tex bäst hur man uppfostrar sina egna barn) och de röda vill gärna bestämma och veta bäst i mycket. Eftersom jag just nu är inne i småbarnsåren så är ju självklart min stora fråga det här valet hur fördelningen av resurser till småbarnsfamiljer ska utdelas. Blir så irriterad när jag jobbar lägger en tredjedel av mina pengar i skatt som sedan finansierar min föräldrapening, men sedan när jag ska ta ut peningen så får jag inte själv bestämma hur vi i VÅRAN familj ska fördela dagarna. Bara för att samhället har inställningen att det inte är någon som helst skillnad mellan man och kvinna så betyder det inte att vi i VÅRAN familj tycker det. Snälla vill jag vara hemma längre med mina barn låt mig vara det då, nej Gudrun Shyman och Lars Ohly jag tror faktist inte att ni vet vad som är bäst för VÅRAN familj.

Sen blir jag mörkrädd när jag ser på debatter då Sverigedemokraterna är med och debatterar. Hur kan det finnas människor som röstar på dom? Hur kan man på fullaste allvar tro att våldtäkterna kommer att minska drastiskt bara för att man utvisar alla invandrare? Ursäkta Jimmie Åkesson men har du någonsin suttit hemma hos en familj med invandrarbakrund? Själv har jag det och ett faktum är bara att invandrare berikar Sverige! Hoppas innerligt att Sverigedemokraterna aldrig någonsin kommer att komma in i den svenska rikstaden.

Så gå och rösta och rösta klokt, vad tycker du verkligen är viktigt? Glöm inte bara några dagar kvar nu. Å lycka till!

Grattis Alfred en månad

Känns overkligt att det nu har gått en månad sedan Alfred kom till världen.  På ett sätt har tiden gått fort, men sen känns det som om han alltid har varit en del av våran familj.

(En hel månad sedan som vårat blåbär kom till världen.)


Å visst har han hunnit vara med om en del under sin första månad i livet.

-Han har hunnit resa till Småland för att hälsa på mormor, morfar, farmor, farfar å alla andra som var nyfikna på honom.




-Han har varit med på sitt första Bonnke möte som hölls på SOS Churchs ettårsdag (för er som inte vet vem det är så är det världens största predikant, han är redan en legend å vi var så lyckliga som fick ha honom närvarande under våran födelsedagsfest).


-Han har hunnit växa ett helt kilo!

(Å skaffat sig en riktig liten flickvän (Enya hihi så gulligt))

-Har hunnit ha en hel vecka med bara mamma då storebror och pappa varit nere i Småland.

Å visst är han fortfarande riktigt snäll inte mycket skrik alls. Vi är bara så lyckliga i familjen Israelsson jusst nu.



(Kan man vara annat när man har två så fina pojkar?)

Mammaledig

Nu är det två veckor sedan som våran lille Alfred kom till världen, så därför har jag tagit mig lite mammaledighet från bloggen (men nu är jag tillbaka).

Förlossningen gick jättebra. Efter min förra förlossnning så led jag av en viss förlossningsskräck, så nog har jag varit lite nervös under denna graviditeten. Tack och lov så fick jag ju igenom min igångsättning utan några större problem. Så kl 14.00 på tisdagen den 4 augusti fick vi tid för att sätta igång mig, men den här dagen så hade de väldigt mycket att göra (17 barn föddes under denna dag) så vi fick vänta en liten stund på våran tur. Men till slut blev vi omhändertagna av chefsbarnmorskan Annika (en fantastiskt duktig barnmorska). Något av det första hon frågar är hur jag vill ha det med smärtlindring "så mycket droger så fort som möjligt" önskade jag och jag fick verkligen som jag ville. Redan innan de satte igång mig satte de dit en ryggmärgsbedövning så att den skulle vara klar för användning så fort som värkarna satte in. Å direkt när jag kände första värken så fyllde de på med smärtstillande å jag och Algot kunde i stortsätt sova oss igenom större delen av förlossningen.



De första fem centimeterna var smärtfria men långsamma, men sen hände det grejer. Undersökte mig 00.50 då jag var öppen 5cm, å då började det verkligen göra ont. Men bara en halvtimma senare så var min Alfred Lars Göran Israelsson född. Så den 5 augusti kl 01.20 så kom han på Karolinska sjukhuset i Solna och vägde 3750g och var 52 cm lång.




Nu känns det som om han alltid har funnits hos oss. Snäll är han, än så länge har han knappt sagt ett ljud. Hjalmar har också tagit det väldigt bra, nu är det bara pappa som gäller och han älskar att gosa med lillebror.



Så Alfred (Affe, Alfrelito) VÄLKOMMEN in i världen och välkommen in i famlijen Israelssons hjärta!


Slutet är här

Håller på att plocka med det sista här hemma för att snart bege mig in till förlossningen. Dom hade mycket att göra idag så jag fick inte tid förren 14.00=( Men det betydde mer sömn till mig. Kan ju vara bra att vara utvilad när man nu ska föda.

Passade på att gå på en sista bio. Alltså bio två dagar i rad (lugn vi hade lite presentkort att utnyttja så vi har inte använt oss av matpengarna för denna månaden). Första kvällen fick Algot välja, inte alls min typ av film krånglig och invecklad (Inception). Gjorde även tabben att köpa en stor popcorn och en stor dricka, halva filmen led jag mig igenom eftersom min blåsa är rätt så liten just nu (men i toakön så träffar jag ju självaste Carola, så det var vell ett litet plåster på såren).

Men andra kvällen var det min tur. En film jag redan har sett men som är så bra att den är värd att se igen (denna gången lärde jag mig av mina misstag och köpte en liten popcorn och en liten dricka). Men om du har missat att se dessa filmer så är det några som jag starkt kan rekomendera. Jag menar självklart fjortisfilmerna Twilight (den tredje filmen är det som nu går på bio). Haha sådana filmer ska man egentligen se på bio omringad av massa fjortisar som fnittrar och ååååååhar sig hela filmen, det är nästan roligare än själva filmen=).


Bästa specialistmödravården i världen!

Å nu är jag tillbaka från sjukhuset. Å jag säger bara det specialistmödravården i Solna är verkligen den bästa i världen. Varje gång som jag har varit där så har dom varit super gulliga, trevliga barnmorskor och förstående läkare.

Läkaren tittade storögt på mig när jag berättade om min 47kilos viktuppgång. Först trodde han nog mig inte men efter en snabb check i min journal från mödravården i Märsta så ser han på mig och påstår att han aldrig har varit med om någon som har gått upp så mycket. "Jag har varit med om 30 kilos viktuppgång och tyckt att det var mycket, men 47?".

Haha han skulle se min släkt på mammas sida som sväller upp som gravida. Mormor blev rätt så stor och fick tillsägelser på mödravården att hon åt för mycket, min mor va inte så liten som gravid heller.

(Mamma dagen innan hon födde mig)

Så på Onsdag morgon så ska jag in till Solna för att vara med om en igångsättning. Så imorgon är det min sista dag som gravid=). Å jag kommer inte att sakna det. Hjalle fick stanna i Uppsala så att jag och Algot kunde gå på en sista dejt på ett tag. Min sista sovmorgon på länge väntar mig imorgon. Men sen? En hel dag ledigt! Jag som har städat hela lägenheten och bytt lakan så allt är klart. Vad gör man då? Vad gjorde man liksom innan man fick barn? Ne så jag har bestämt mig att ta sovmorgon och sen bege mig till Uppsala för att ta en halv mamma och Hjalmar dag. Får ju passa på medans jag kan!


Specialist mödravården

Nopp blev inte som mammas graviditet, ingen bebis än alltså=(

Men nu bär det av till specialistmödravården istället, för att se om jag kan bli igångsatt.
Hjalmar än nu lämnad i Uppsala hos min kära syster, bb-väskan är packad och lägenheten är städad så jag hoppas hoppas hoppas att dom vill sätta igång.

MOR

Idag har min kära mor varit här. Tanken var att vi skulle dra oss till Uppsala och besöka europakonferansen, men tyvär så har min lillkille varit riktigt ordentligt sjuk (igen) så vi har helt enkelt fåt stanna i Märsta (40 graders feber och blåsor i hela munnen). Men då fick mamma komma till oss istället.


(Bara så ni vet så har jag världens bästa mamma och vackraste!)

Hjalmar kände igen henne från första stund (nu va det ju inte så länge sedan som vi var där nere och hälsade på) och han njöt verkligen av att få stå i mormors centrum en liten stund.

Men så när mamma var här så gick min slemmis så nu idag har jag börjat förstå att jag faktist ska föda snart=/. För mamma så satte det igen med att slemmis gick. Å hennes andra barn (min storebror Emil) föddes två veckor innan. Desutom så väger jag nu exakt like mycket nu som hon gjorde när hon födde Emil och idag så är det exakt två veckor kvar till beräknat förlossningsdatum. så skulle det inte vara kul om det fick bli likadant för mig? Jag skulle iallafall tycka det.

Jag tror att jag hoppas på det med för nu ikväll kom jag på alla saker som jag var tvungen att få gjort innan förlossningen.
Som att:
-Fixa fransk manikyr på fingernaglarna (det absolut viktigaste)
-Måla tånaglarna
-Raka benen
-Sätta kamerna på laddning
-Tömma minneskorten till kamera så att jag får plats med MASSA bilder.

Men ne jag kanske får vänta ett tag till så jag får nog upprepa samma procedur någon annan dag igen=(


Så här såg det ut när Hjalle föddes. (SMÄRTA!)

Invandrare berikar Sverige!

Ikväll så har jag haft en supertrevlig kväll. Jag och Hjalmar skulle bara gå ut på en liten eftermiddagspromenad, men efter ett litet tag så va det för mycket spring i benen på min lille herre så vi stannade vid en liten lekpark så att han fick springa av sig. Genast så blir han vän med en liten kille på tre år som heter Mohammed. Började prata lite med mamman och strax blev jag bjuden på ett riktigt gott kafferep. Kvinnor från Libyen, Tunisien och Pakistan mm. Haha invandrare är så öppna å härliga! Så medans jag mumsade på chokladtårta med arabiskt te så fick jag massor med tips på hur man får igång förlossningen, hur man får en snabb förlossning och hur man föder lugna barn.  En super härlig kväll helt enkelt å jag står verkligen för att invandrare berikar Sverige! (mer invandrare åt folket!=))



Borta bra men hemma är ändå bäst

Jag har sagt förrut och jag säger det igen borta är fantastiskt bra (speciellt på sommaren), men det finns ändå inget som slår det egna hemmet. Har varit hemma en vecka nu men ändå inte lyckats blogga. Varit på besök hos barnmorska, läkare och specialistmödravården. Alla är rättså barmhartiga mot mig och om min livmordhals är mogen nog så är den kommande veckan den sista veckan som jag kommer gå som gravid! (YES UNDERBART) Är faktiskt lite trött på detta nu, men lite skrattretande är det att jag har lyckats pricka in att föda i augusti under den varmaste sommaren på 16 år (då har jag också konstiga graviditeter som gör att jag sväller upp ordentligt 45 gravidkilon är jag nu uppe i).

Men gott har jag haft det ändå. Sista veckan i Småland befann jag och Hjalmar oss i Klackenäs hos mina föräldrar. Å jag är glad att min pappa bygger stadiga och stabila hus, för under hela denna vecka så bodde det tre riktiga busungar som jag mer än en gång undrade om dom inte skulle riva huset medans de ände höll på (men huset i Klackenäs står kvar inför ett nytt försök nästa sommar då det då kommer vara sex barnbarn istället för tre=/)


Tre till på väg=)

Hjalmars favorit stund!

Jag och Fillefippen tävlar om vem som kan ballansera glaset bäst, vem tyckte ni vann?


Hann ju också med att hälsa på familjen Axelsson en snabbis, dom har det såååå fint i sitt torp utanför Gränna=)


Bröllop har jag ju också hunnit med. Algots kusin Hanna gifte sig med sin Linus. Riktigt spännande då middagen ägde rum på ett riktigt slott!

SLOTTET!

Det riktigt vackra brudparet.


Men trots detta så är det gott att vara hemma igen. I helgen så har vår kära kyrka församlingläger, i mitt tillstånd så orkade jag inte riktigt medvärka hela helgen, men en kväll orkade vi med=). Har verkligen saknat SOS church, härligt att komma dit och höra Engelska, Arabiska, Spanska, Svenska och massa fler språk i ett härligt sorl. Samlas runt lägerelden och lovsjunga med enkla lovsånger, älskar verkligen det!





Har i detta inlägg inte enbart använt mina egna bilder utan lånat från mammas facebook som jag vet kommer ifrån Liljelycks kamera, hoppas att det inte gjorde något? (Tusen TACK!)

Gravidtips

Här kommer ett av mina absolut bästa gravidtips ever. Själv har jag nu gått upp 40 kilo (varma kilon) och när sommarvärmen trycker på så kan det bli lite små jobbigt av sova då. Men jag har hittat en lösning. Mina kära svärmor äger kylklampar (sådana som man har i kylsväskan), dessa virar jag in i handdukar. En lägger jag på halspulsådern och en i famnen. Super härlig svalka=).


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0