linaisraelsson

Nu börjar inspelningen av ett av mina favoritprogram "familjen annorlunda". Å jag sitter på första parket, det är nämligen mina grannar som dom följer med filmkamerer vart domän går!

Idag så kände jag mig ännu mer övertygad om att vi ha fattat rätt beslut att flytta. Tog en promenad på eftermiddagen förbi Sleipnergatan här i Märsta. Å till min förvåning så var halva (lr a en liten del iallfall) av området avspäratt. Tydligen så hade en man skottsakadats mitt på blanka dagen precis vid den gungan där Hjalmar då och då brukar gunga. Känns skönt att flytta till ett lite mer lugnare område, för inte tror jag att vi får vara med om skottlossninger mitt ute på Biskopsbo.

Ja nu börjar rykterna sprida sig över både Vrigstad, Stockholm och världens ände. Å visst är det sant, familjen Israelsson går nu in i ett nytt skede i livet. Om sisådär 2 1/2 månad så går vi från att vara Stockholmare till att åter bli Vrigstabor.

Vi har helt enkelt känt att det är dags att flytta på oss. Vi älskar Stockholm, vår församling, vårat fantastiska ledarteam och alla våra goa vänner, men ändå har det varit något som inte har stämt sista tiden. Så efter en lååååång tid med bön och fasta så är jag, Algot och den helige Ande överens nu är det dags att flytta. Känns overkligt och spännande, trodde att vi för resten av livet skulle vara med och bygga i SOS church så nu är det bara att mentalt ställa om. Vårat hjärta har redan från början av vårat äktenskap riktat in sig på onådda folk och detta ändras inte för att vi nu byter ort.

Men trots att vi lämnar alla dessa goa och fantastiska människor nu så är vi väldigt glada och förväntansfulla för det som ligger framför oss. För er som känner min man Algot vet också att han har vuxit upp på en bondgård med mjöklkor och denna gård vill vi på sikt ta över och driva framåt. Ska bli väldigt kul att låta sina barn växa upp både på en bondgård och samtidigt få åka med ut på festivaler.

Så kära SOS och Stockholm tack tack tack för de senaste fyra åren, oförglömliga och de bästa sätt att börja sitt äktenskap på. Å Vrigstad "HERE WE COME"!

Ja är du svensk och bosatt i Sverige så tycker jag att det vore väldigt konstigt om du har missat att det är val den 19 September. Själv tog hela familjen en promenad ner till COOP i Märsta för att redan nu lägga våra röster på det bästa möjliga för Sveriges välfärd.

Detta året så är jag faktist bäst insatt i vad de olika blocken och partierna står för. Å när man sitter och tittar på olika debatter så kan jag inte hjälpas att dras med in i valfebern och blir något uprörd över vissa sätt över hur det röda blocket vill styra vårat land.

För er som inte är så insatt så vill de blåa i stort ge frihet åt folket (föräldrar vet tex bäst hur man uppfostrar sina egna barn) och de röda vill gärna bestämma och veta bäst i mycket. Eftersom jag just nu är inne i småbarnsåren så är ju självklart min stora fråga det här valet hur fördelningen av resurser till småbarnsfamiljer ska utdelas. Blir så irriterad när jag jobbar lägger en tredjedel av mina pengar i skatt som sedan finansierar min föräldrapening, men sedan när jag ska ta ut peningen så får jag inte själv bestämma hur vi i VÅRAN familj ska fördela dagarna. Bara för att samhället har inställningen att det inte är någon som helst skillnad mellan man och kvinna så betyder det inte att vi i VÅRAN familj tycker det. Snälla vill jag vara hemma längre med mina barn låt mig vara det då, nej Gudrun Shyman och Lars Ohly jag tror faktist inte att ni vet vad som är bäst för VÅRAN familj.

Sen blir jag mörkrädd när jag ser på debatter då Sverigedemokraterna är med och debatterar. Hur kan det finnas människor som röstar på dom? Hur kan man på fullaste allvar tro att våldtäkterna kommer att minska drastiskt bara för att man utvisar alla invandrare? Ursäkta Jimmie Åkesson men har du någonsin suttit hemma hos en familj med invandrarbakrund? Själv har jag det och ett faktum är bara att invandrare berikar Sverige! Hoppas innerligt att Sverigedemokraterna aldrig någonsin kommer att komma in i den svenska rikstaden.

Så gå och rösta och rösta klokt, vad tycker du verkligen är viktigt? Glöm inte bara några dagar kvar nu. Å lycka till!

Känns overkligt att det nu har gått en månad sedan Alfred kom till världen.  På ett sätt har tiden gått fort, men sen känns det som om han alltid har varit en del av våran familj.

(En hel månad sedan som vårat blåbär kom till världen.)

Å visst har han hunnit vara med om en del under sin första månad i livet.

-Han har hunnit resa till Småland för att hälsa på mormor, morfar, farmor, farfar å alla andra som var nyfikna på honom.


-Han har varit med på sitt första Bonnke möte som hölls på SOS Churchs ettårsdag (för er som inte vet vem det är så är det världens största predikant, han är redan en legend å vi var så lyckliga som fick ha honom närvarande under våran födelsedagsfest).

-Han har hunnit växa ett helt kilo!

-Har hunnit ha en hel vecka med bara mamma då storebror och pappa varit nere i Småland.

Å visst är han fortfarande riktigt snäll inte mycket skrik alls. Vi är bara så lyckliga i familjen Israelsson jusst nu.